Vattenrening i Baltikum
Vid Östersjön bor 80 miljoner människor. I metropoler, småstäder, byar och glesbygd. Här samsas danskar, ester, finnar, tyskar, letter, litauer, polacker, ryssar och svenskar om det livsviktiga innanhavet. Alla med samma behov av friskt och rent vatten.
Leif Nilsson, teknisk chef för Malmberg Vattenrening, har arbetat med anläggningsprojekt i Baltikum i 20 år. Han har med egna ögon följt utvecklingen från första parkett när Estland, Lettland och Litauen gick från ockupation till demokrati och EU-inträde. Leifs och Malmbergs engagemang i regionen har bidragit till att förbättra den marina miljön i Östersjön.
– I Baltikum har satsningarna på avlopps- och dricksvattenrening under det senaste decenniet varit kraftfulla. För Malmberg är det en intressant marknad och vi fanns på plats med eget kontor och bolag i Litauen redan 1994, säger Leif.
Läs mer om vattenrening i Baltikum
Hur såg det ut i Baltikum i början av 1990-talet?
Vad gjorde man för att förbättra vattenreningen?
Vad hände efter EU-inträdet?
Hur ser det ut idag?
Hur upphandlas och finansieras vattenrening?
Vad har hänt med dricksvattnet?
Hur ser framtiden ut?
Referenser i Baltikum
Fakta om Österjön
Världens största brackvattenhav
Storlek: 420 000 km2
(jfr Sveriges yta 450 000 km2)
Östersjöns vatten innnehåller knappt 1 % salt, eftersom över 200 åar med sötvatten mynnar ut i Östersjön (jfr Atlanten 3 %).
I havet på Västkusten lever cirka 1500 olika djurarter. Runt Gotland finns bara cirka 80 arter och längre norrut ännu färre. En miljö som har få arter är oftast känsligare än en med många arter. Därför är Östersjön ett hav vi måste behandla varsamt.
Källa: Vattenriket, Kristianstad